Utan växthuseffekten skulle vi inte kunna leva

Det har pratats mycket om växthuseffekten de senaste åren, och väldigt ofta i negativa ordalag. Översvämningar, temperatursvängningar, stormar och regn – ofta är det just växthuseffekten som får skulden. Få känner till att den faktiskt är en förutsättning för att vi ska kunna leva på jorden.

Området mellan jorden och rymden kallas atmosfären och sträcker sig cirka 100 km ovanför jordytan. Den delas upp i ytterligare sfärer varav troposfären ligger närmast jordytan och sträcker sig cirka 15 km ut. Här finns huvuddelen av vårt väder. Ovanför troposfären finns stratosfären och här finns de gaser som vi brukar kalla för växthusgaser; koldioxid CO2, vattenånga H2O, lustgas N2O och metangas CH4.

De här gaserna fungerar ungefär som glasrutan i ett växthus – de släpper igenom solljuset, men de släpper inte ut värmen. Därför kallas gasernas effekter på klimatet för växthuseffekten. Under väldigt lång tid har gaserna i stratosfären haft en mycket god effekt på jordens klimat. Medeltemperaturen har legat på cirka 15°C istället för på ca –18°C, som den skulle gjort utan dem, och växter och djur har kunnat ge oss föda och liv. Men när gaslagret i stratosfären blir för tjockt ökar temperaturen på jorden vilket orsakar förändringar på klimatet.

Växthuseffekten är inget nytt fenomen, den beskrevs redan 1824 i ett arbete av den franske vetenskapsmannen Joseph Fourier. Men den förste som kom fram till att utsläpp av växthusgaser borde leda till en ökad temperatur på jorden var svensk; kemisten Svante Arrhenius i slutet på 1800-talet.

Läs mer om klimatet och växthuseffekten

www.naturvardsverket.se